Nyheter

Nyheter: Stensvik & Partners skatte- och momsnyheter


HÖJNING AV PRESUMTIONSHYRA

Denna nyhet handlar om ett par domstolsavgöranden som inte rör skatt eller moms, men eftersom de har stor betydelse för fastighetsbranschen vill vi ändå skriva om dem här på vår nyhetssida.

Svea hovrätt prövade den 6 juni 2022 i två mål (ÖH 1854-21 och ÖH 14593-20) frågan hur bestämmelsen om presumtionshyra i hyreslagens mening ska tolkas när hyresvärdar och hyresgäster träffat en förhandlingsöverenskommelse om hyra för nyproducerade lägenheter. Hyresvärdarna tolkar bestämmelsen som att det är möjligt att höja presumtionshyrorna fullt ut i enlighet med den allmänna hyresutvecklingen. Hyresgästerna däremot menar att ändringar endast ska tillåtas i undantagsfall.

Med presumtionshyra menas hyra som har bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen och det presumeras att hyran är skälig under en period om 15 år. Att en sådan hyra anses som skälig innebär som utgångspunkt att den inte ska ändras under denna tid. Trots detta får hyran ändras i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den allmänna hyresutvecklingen på orten. Fastighetsbranschen har sedan tidigare uppfattat denna bestämmelse som att hyrorna ska kunna höjas med motsvarande procenttal som den genomsnittliga hyresutvecklingen. De nya avgörandena har givit anledning för branschen att delvis ändra uppfattning i frågan eftersom Svea hovrätt kom fram till att den allmänna hyresutvecklingen inte ska beaktas fullt ut vid en höjning av presumtionshyran. 

Svea hovrätt har i avgörandena fastslagit ett antal hållpunkter för skälighetsbedömningen likt en modell:

– Är hyresjusteringen på orten högst 3 procent får en höjning av presumtionshyran göras med som högst 50 procent av vad bruksvärdeshyrorna på orten årligen höjts med. Om det däremot skett en hyresökning på orten som överstigit 3 procent kan presumtionshyran beräknas i två steg. För det första anses det som skäligt att höja hyran 50 procent av bruksvärdeshyrans 3 procent, för det andra är det skäligt att låta höja presumtionshyran ytterligare 75 procent av den del som överstiger de 3 procenten av bruksvärdeshyran.

3-procentsregeln har ansetts som rimlig utifrån en bedömning av hyresutvecklingen i stort i Sverige. Presumtionshyrorna får med det sagt följa den allmänna hyresutvecklingen till viss del men får inte fullt genomslag. De nya reglerna innebär enligt hovrätten en rimlig avvägning mellan å ena sidan hyresgästens intresse av att en initial hyra inte med tiden blir alltför hög och å andra sidan hyresvärdens intresse av att kunna ta ut en hyra som möjliggör en satsning på nyproduktion. Vidare menar hovrätten att en bedömning av hyran ska ske separat varje år för sig. Avslutningsvis lämnar hovrätten utrymme för en bedömning i det enskilda fallet där undantagsfall kan ge skäl till en annan bedömning.

I de aktuella målen blev utfallen olika. I mål ÖH 14593-20 kom slutligen hovrätten fram till att det var skäligt att höja hyrorna enligt hyresvärdens yrkande. I mål ÖH 1854-21 innebar däremot en tillämpning av den nya modellen att hyrorna inte fick höjas fullt ut.K

Vår kommentar: Oavsett om hyresgästen betalar bruksvärdeshyra eller presumtionshyra kommer fastighetsägaren att drabbas av kostnader, i synnerhet i en tid när priset på byggvaror ökar och med stigande räntor. Avgörandena kan därmed riskera att leda till att byggviljan att producera nya hyresrätter minskar.

De båda målen finns att ladda ner nedan.
Välkommen att höra av dig om du vill diskutera dem, till Leonie Selting på 0702490100, eller till kontoret på 0769168436 eller sänd oss ett mejl på contact@stensvikochpartners.

VAD ÄR RÄNTA – när vi tillämpar ränteavdragsbegränsningsreglerna?

Högsta förvaltningsdomstolen bestämde i somras vad som ska anses vara ränta – då ett bolag som förvärvar portföljer av fordringar har inkomster som redovisningsmässigt beräknas enligt effektivräntemetoden; Är dessa inkomster ränta eller inte när vi tillämpar de nya ränteavdrags-begränsningsreglerna? Förenklat betyder domen att hos köparen av fordringarna, är det inte är fråga om ränta, för tid innan fordringarna har förvärvats. Högsta förvaltningsdomstolen dom, som kom den 1 juli 2022 finns HÄR.

Domen är ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden, se nämndens avgörande den 8 november 2021 HÄR.

Vår kommentar: Nu har Högsta förvaltningsdomstolen justerat samtliga Skatterättsnämndens avgöranden som behandlat denna typ av frågeställning – i en enhetlig riktning, vilket förstås underlättar tillämpningen av reglerna för indrivningsföretagen.

Välkommen att kontakta oss om du har frågor om ränteavdrags-begränsningsreglerna.

FÅR SKOLOR MED FRITIDSVERKSAMHET GYNNAD INKOMSTSKATTESTATUS?

Högsta förvaltningsdomstolen fastställde i dom den 25 oktober 2022 Skatterättsnämndens förhandsbesked från den 14 februari i år (dnr 56/21D). I förhandsbeskedet hade en fråga besvarats om en Stiftelse, som utöver grundskola och gymnasium ville bedriva fritidsverksamhet i viss omfattning, kunde få klassas som ett allmänt undervisningsverk dvs. en skola. Om Stiftelsen skulle kunna klassas som ett allmänt undervisningsverk, skulle Stiftelsen få en skattegynnad status och då endast behöva betala inkomstskatt på eventuella fastighetsinkomster.

Definitionen av ett allmänt undervisningsverk finns inte i någon lagtext, utan definitionen har vuxit fram i ett antal domstolsavgöranden. Högsta förvaltningsdomstolen säger i sin dom att som skolverksamhet får anses vara vad som motsvarar det offentliga skolväsendet enligt skollagen. Enligt tidigare skollag omfattade begreppet skolväsende grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola, sameskola och förskoleklass. Trots att vissa förändringar har gjorts i vår nya skollag i förhållande till den tidigare, så kan inte fritidshem eller fritidsverksamhet i skatterättslig mening anses utgöra skolverksamhet, slog domstolen fast. Om Stiftelsen kommer att vid sidan av skolverksamheten bedriva fritidsverksamhet i mer än ringa omfattning, leder det till att Stiftelsen inte kan klassas som ett allmänt undervisningsverk. Att Stiftelsen inte är ett allmänt undervisningsverk, medför att Stiftelsen är skattskyldig också på andra inkomster än från fastigheter. Stiftelsen är alltså så kallat oinskränkt skattskyldig.

Se Högsta förvaltningsdomstolens dom HÄR

Vår kommentar: Beskedet leder till att skolor med fritidsverksamheter inte kan få gynnad skattestatus så länge fritidsverksamhetsdelen är mer än en ringa del av den totala skol- och förskoleklassverksamheten. Sådana skolor kommer att beskattas för både fastighetsinkomster och övriga inkomster i näringsverksamheten. Ett viktigt avgörande för den som bedriver skola med tillhörande fritidsverksamhet.

STÄMPELSKATT VID SEPARATION

Ett EU-direktiv om bolags gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar, medför att aktiebolag ska kunna delas på ett ytterligare nytt sätt. Den nya bolagsrättsliga delningsformen kallas ”separation”. Den svenska aktiebolagslagen håller på att kompletteras med denna tredje delningsform. Nu har regeringen också föreslagit att stämpelskatt ska kunna tas ut när fast egendom eller tomträtt överförs i samband med att ett aktiebolag delas genom separation. Regeringen vill med de föreslagna bestämmelserna förhindra att aktiebolag undkommer stämpelskatt. Regeringen föreslår att reglerna ska träda i kraft den 31 januari 2023.

Se regeringens lagrådsremiss HÄR.

Vår kommentar: Det finns redan stämpelskatteplikt vid en form av delning (så kallad partiell delning) av aktiebolag – detta regeringens förslag är en naturlig konsekvens av att den ytterligare delningsformen separation införs.

Har du frågor om stämpelskatt vid fastighetsförvärv, hör av dig till oss!

ELBILSLADDNING VID LADDSTOLPAR

Ett bolag vill ge kunder möjlighet att ladda sina elbilar. Bolaget avser att ordna med ett nät av laddstolpar och köpa in och vidareförsälja el tillsammans med access till stolparna. Bolaget undrade hur de ska fakturera sina kunder detta. De frågade Skatterättsnämnden.

Skatterättsnämnden meddelande den 8 april 2022 ett förhandsbesked i frågan. Skatterättsnämndens besked var att kundens köp av av el med samtidig access till laddstolparna skulle ses som en sammansatt försäljning av en vara. Elen ihop med ladd-möjligheten ska alltså faktureras kunden i ett sammanhang såsom försäljning av en vara, med vanlig svensk moms. Moms ska betalas i Sverige på denna försäljning.

Se Skatterättsnämndens avgörande HÄR. Avgörandet är överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.

Vår kommentar: Det är välkommet att laddning av bilar kan faktureras och hanteras på ett enkelt sätt momsmässigt. Vi hoppas att avgörandet står sig i Högsta förvaltningsdomstolen.

Välkommen att höra av dig till Leonie Selting, om du vill diskutera laddstolpar och momsfrågor, på telefon 0702490100.

INTE TOMTRÖRELSE

Skatterättsnämnden bedömde i ett förhandsbesked den 19 maj 2022 en fråga om tomtrörelse skulle uppkomma i en viss situation.

Ett par fastighetsägare (makar) köpte en fritidsfastighet och ville därefter se om det fanns möjlighet att 14 tomter kunde avyttras. De arbetade därför aktivt för att få en detaljplan till stånd. En detaljplan antogs, som bedömdes kunna innefatta ca 9-15 byggnadstomter. Skatterättsnämnden ansåg att det inte skulle bli fråga om tomtrörelse, trots att den ena fastighetsägaren varit aktiv för att få en detaljplan till stånd på fastigheten.

Se Skatterättsnämndens avgörande HÄR.

Vår kommentar: Beskedet leder sannolikt till att framtida avyttringar från fastigheten inte behöver beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet hos ägarna, utan att de kan beskattas i inkomstslaget kapital.

SNART PROPOSITION OM NY MOMSLAG

15 juni 2022.
Vi väntar inom kort regeringens proposition till en ny momslag. Förslaget till ny momslag kommer främst att vara en omarbetning av den nuvarande momslagen. Reglernas innebörd ska egentligen inte förändras. Den nya lagen kommer att vara mer anpassad till mervärdesskattedirektivets begrepp, struktur och systematik. Syftet med arbetet är bland annat att den nya momslagen ska vara lättare att förstå och använda.

I den nya momslagen kommer också att föras in några bestämmelser om moms som tidigare hamnat utanför momslagen i egna separata lagar, såsom i lag (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för distansförsäljning av varor och för tjänster samt lag (1944:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Den 17 februari 2022 lämnade regeringen sitt förslag till ny momslag till Lagrådet, för att Lagrådet skulle få granska förslaget och lämna eventuella synpunkter till regeringen. Regeringens önskan är att den nya momslagen ska kunna träda i kraft den 1 januari 2023. Se lagrådsremissen HÄR.

Vår kommentar: Att vi får en ny momslag är mycket välkommet. Den momslag vi har i dag är svår att läsa och förstå.

SKATTEVERKETS FÖRSLAG OM NYA LOKALMOMSBESTÄMMELSER

15 juni 2022.
Skatteverket har den 4 april 2022 lämnat förslag till ändrade lokalmomsregler, se deras skrivelse HÄR. Skatteverket föreslår stora regelförändringar. Myndigheten skriver att de bör börja gälla den 1 juli 2023, vilket är mycket snart. Skatteverkets förslag går ut på att fler än i dag ska kunna medges frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokal. Exempelvis ska det inte krävas att hyresgästen bedriver momspliktig verksamhet för att moms ska få läggas på hyran. Skatteverket skriver också att de menar att en yta ska få hyras ut till flera samtidigt utan att möjligheten till frivillig uthyrning går förlorad (Vår kommentar; vi anser att redan våra nuvarande regler tillåter momsbelagd uthyrning till flera samtidigt, se exempelvis Fastighetsnytt-artikeln HÄR. Vi tror att den dom som Kammarrätten i Jönköping meddelade den 9 juni 2022 i mål 206-21 inte bör fästas avseende vid och tror att den ändras vid ett ev. överklagande). Skatteverket anser vidare i sitt förslag, att om ytan används till stadigvarande bostad, så ska det som i dag inte vara möjligt att hyra ut den med moms.

Vår kommentar: Skatteverkets förslag är mycket välkommet. Det är vår bedömning att det kommer att bli mycket svårt för regeringen att hinna utreda alla påverkande detaljer i förslaget och ta fram en proposition så att reglerna kan gälla från den 1 juli 2023. Alla eventuella skatteintäktsbortfall och budgetpåverkande faktorer i förslaget kommer troligen att behöva utredas. En fördröjande faktor utöver det är att Skatteverkets förslag har utformats utifrån den i dag gällande momslagens systematik och paragrafnumrering; eftersom vi sannolikt strax ser en ny momslag måste Skatteverkets förslag omarbetas så att det fungerar i den nya momslagens systematik.

***

Välkommen att höra av dig till Leonie Selting om du vill diskutera momsfrågorna eller andra skattefrågor, på telefon 0702490100.

DE NYA RÄNTEAVDRAGS-BEGRÄNSNINSREGLERNA STRIDER MOT EU-RÄTTEN ENLIGT SKATTERÄTTSNÄMNDEN

I de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna från 2019, finns det så kallade riktade avdragsbegränsningar. Enligt dessa riktade begränsningsregler är det i vissa situationer inte möjligt att dra av någon ränteutgift alls. Det gäller exempelvis lån som tagits från ett företag i intressegemenskap (så kallade koncerninterna lån), för förvärv av delägarrätter från ett annat företag i intressegemenskapen. Här får ränteutgifter bara dras av om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.

Skatterättsnämnden har den 13 maj 2022 prövat denna del av de nya riktade reglerna (Dnr 21/22-D).

Skatterättsnämnden säger att det strider mot EU-rätten om företaget (låntagaren) skulle vägras avdrag för ränteutgifter på lån för ett koncerninternt förvärv av bolagsandelar. Med andra ord, våra nuvarande bestämmelser i denna del är EU-stridiga.

Skatterättsnämndens avgörande finns HÄR.

Vår kommentar: Det är välkommet att Skatterättsnämnden prövat också denna del (24 kap 19 § inkomstskattelagen) av de så kallade riktade avdragsbegränsningsreglerna. Skatteverket har överklagat avgörandet till Högsta förvaltningsdomstolen. Det ska bli intressant att se vad Högsta förvaltningsdomstolen säger – vår bedömning är att Högsta förvaltningsdomstolen sannolikt kommer att hålla med Skatterättsnämnden. Högsta förvaltningsdomstolen dömde nyligen i ett mål som rörde huvudprincipen kring några av de riktade reglerna. I det målet underkände domstolen huvudprincipen i reglerna, som bedömdes strida mot EU-rätten. Bland våra tidigare nyheter finns information om denna dom, se också en länk till domen HÄR.

Det ska också bli intressant att se hur lagstiftaren ställer sig. De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna är föremål för regeringens översyn i en utredning som ska vara klar den 1 november 2023. Tyvärr är inte specifikt här aktuella riktade regler (24 kap 19 § inkomstskattelagen) adresserade i utredningen. Det är då särskilt välkommet med Skatterättsnämndens besked. Beskedet kan ändå kanske få stor inverkan på vad utredningen kommer fram till, eftersom utredningen ska se över hur avdragsbegränsningarna slår i koncernutjämningssammanhang och med beaktande av EU-rätten (se Kommittédirektiv 2021:97 med tillägg 2022:28).

LANTMÄTERIETS UTREDNING OM STÄMPELSKATT PÅ FASTIGHETSBILDNINGAR ÖVERLÄMNAD TILL REGERINGEN

Paketeringar och andra skattefria förfaranden hos fastighetsbolag har sedan den så kallade paketeringsutredningen färdigställdes den 30 mars 2017 (SOU 2017:27) legat på regeringens olika skrivbord för vidare utredning och överväganden. Regeringen gav den 3 december 2020 Lantmäteriet i uppdrag att utreda om det finns möjlighet att påföra stämpelskatt vid fastighetsbildningar, så att i sådant fall också ägaröverföringar genom fastighetsbildningsåtgärder skulle leda till stämpelskatteuttag. På så sätt skulle stämpelskatt kunna tas ut inte bara som i dag vid köp och byte av fastigheter utan också vid olika typer av fastighetsbildningar.

Lantmäteriets utredningsrapport ”Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder” överlämnades till regeringen den 31 mars 2022. Lantmäteriet föreslår i sin rapport att sakkunniga ska fastställa värdet av sådana fastighetsdelar som går över till annan ägare genom vissa typer av fastighetsbildningsåtgärder; vid jordabalksförvärv som följs av fastighetsbildning, fastighetsregleringsförvärv och klyvningsförvärv. Det fastställda värdet föreslår Lantmäteriet att stämpelskatt ska tas ut på.

Länk till Lantmäteriets utredning finns HÄR.

Vår kommentar: Förmodligen är det svårt att komma fram till en bra lösning för att ta ut stämpelskatt vid fastighetsbildningsåtgärder. Det som komplicerar frågorna är att det är svårt att fastställa ett lämpligt värde att beräkna stämpelskatten på. Det gör att det är troligt att lagstiftning kring detta tar ytterligare tid. Vi har dock tidigare sett några exempel på när regeringen och riksdagen ändå har varit snabba med lagstiftning.

RÄTTSFALL BYGGNADSRÖRELSE (INKOMSTSKATT) FÖR DEN INTRESSERADE

Skatterättsnämnden kom i ett avgörande den 25 februari 2022 fram till att ett bolag som hade sysslat med att tillhandahålla olika kunder ytbehandlingar på golv, inte ska anses bedriva byggnadsrörelse. Skatterättsnämnden diarienummer är 38/21-D och länk till avgörandet finns HÄR.

Vår kommentar: Avgörandet är intressant, då det fastställer att detta specifika golvarbete på andras fastigheter, inte leder till att byggnadsrörelse i inkomstskattesammanhang ska anses bedrivas. Alla rättsfall som gäller byggnadsrörelse är intressanta, då de kan bidra till klarlägganden om hur vi ska förhålla oss till detta oreglerade och minerade område.

DELAR AV RÄNTEAVDRAGSBEGRÄNSNINGSREGLERNA FRÅN 2019 UNDERKÄNNS AV HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN

Högsta förvaltningsdomstolen meddelande den 13 december 2021 en dom i ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Högsta förvaltningsdomstolen anser att de ”riktade” avdragsbegränsningsreglerna i 24 kap. 18 § andra stycket inkomstskattelagen strider mot EU-rätten eftersom de innebär innebär en inskränkning av etableringsfriheten. Högsta förvaltningsdomstolen anser att avdragsbegränsningen inte kan motiveras om den tillämpas på räntebetalningar till bolag i andra medlemsstater i situationer då de inblandade bolagen skulle ha omfattats av bestämmelserna om koncernbidrag om båda bolagen hade varit svenska.

Länk till domen finns HÄR. Skatterättsnämndens besked kom den 13 januari 2021, länk finns HÄR och vårt referat av avgörandet finns nedan bland våra tidigare nyheter. Nämnden gav också rätt till avdrag för räntan men med en annan motivering än Högsta förvaltningsdomstolens.

Kommissionens brev

I ett av våra tidigare nyhetsmejl (se nedan bland våra nyheter) har vi berättat om att Kommissionen i somras skrivit till Regeringen att våra ränteavdragsbegränsningsregler strider mot bestämmelserna om etableringsfrihet i EU-fördraget (Artikel 49) och i EES-avtalet (Artikel 28). Kommissionen anser att de avdragsbegränsningar som träffar räntebetalningar inom bolagsintressegemenskaper (i inkomstskattelagens 24 kapitel 16 – 20 §§), strider mot etableringsfriheten.

Hur är de EU-stridiga?

Om låneränta betalas från ett svenskt företag till ett intresseföretag som är etablerat utanför Sverige inom EU/EES, så kan avdragsrätten hos den svenska betalaren begränsas helt enligt våra nuvarande svenska regler. Däremot, om låneräntor betalas till intresseföretaget när det ligger inom Sveriges gränser, begränsas i praktiken inte avdragsrätten för den betalda räntan – och det beror på att det ofta finns koncernbidragsrätt mellan svenska koncernföretag.

Om ett svenskt företag gör företagsetableringar i andra EU/EES-länder så kommer de ibland att behandlas sämre i avdragshänseende, än rent Sverigeinterna koncernföretagsetableringar. Det är ett hinder som inskränker etableringsfriheten anser Kommissionen.

Vår kommentar:

Det är glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att reglerna i dessa delar strider mot EU-rätten. Reglerna får inte tillämpas i sådana delar de går emot mot EU-rätten. Vi hoppas att Högsta förvaltningsdomstolens dom också kan ha något inflytande på Regeringens nyss tillsatta Utredning, som ska se över vissa frågor kring våra nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler. Regeringen har den 7 april 2022 gjort ett tilläggsdirektiv (2022:28) till Utredningen, med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens dom. Se nedan bland våra nyheter om denna, där det också finns en länk till Kommittédirektivet och till tilläggsdirektivet.

NÅGRA AVGÖRANDEN OM 2019 ÅRS RÄNTEAVDRAGSBEGRÄNSNINGSREGLER

Det har kommit några avgöranden under november 2021, som gäller definitionen av vad som är ränta i ränteavdragsbegränsningssammanhang – ett par från Högsta förvaltningsdomstolen; ett den 26 november 2021 (länk finns HÄR) som tar ställning till om prisjustering kan anses vara ränta i olika sammanhang (Förenklat: Ja om efter förfallodagen/Nej om innan förfallodagen) samt ett annat från samma dag, den 26 november 2021 (länk finns HÄR) som gäller tillämpningar av effektivräntemetoden (Förenklat: Hos köparen av fordringar, ej ränta för tid innan fordringarna har förvärvats). Det finns också något avgörande om tillämpningen av effektivräntemetoden, som kom precis dessförinnan med annan utgång, från Skatterättsnämnden den 8 november 2021 (länk finns HÄR). Detta Skatterättsnämndens avgörande är överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen.

Välkommen att höra av dig om du vill diskutera något vad gäller ränteavdragsbegränsningsreglerna, eller något annat viktigt innan årsskiftet!

ÖVERSYN AV 2019 ÅRS RÄNTEAVDRAGSBEGRÄNSNINGS-REGLER

Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ränteavdragsbegränsningsreglerna från 2019 nu ska ses över. Direktiven till Kommittén (2021:97) och ett tilläggsdirektiv (2022:28) finns HÄR och HÄR.

Utredaren ska bland annat titta på

  • om den definition av ränta som finns i reglerna behöver ändras och i sådant fall hur,
  • om reglerna för sådan ränta som inte kan dras av ett år ska ändras så att de varje år fastställs till ett belopp och om de eventuellt skulle kunna sparas och nyttjas längre tid än de nuvarande 6 åren,
  • om det bör införas större möjligheter att dra av räntor inom en koncern, internt mellan bolagen,
  • hur reglerna i samband säkring av valutarisker bör ändras så att de blir anpassade till redovisningsreglerna,
  • om ett undantag bör införas för större samhällsviktiga infrastrukturprojekt
  • samt i stort om reglerna är ändamålsenliga och om och hur de påverkar Sveriges konkurrenskraft.

Våra synpunkter: Denna översyn är mycket välkommen eftersom 2019 års svenska ränteavdragsbegränsningsregler är otydliga, svåra att tillämpa och begränsar avdragsrätten för räntor långt mer än EU-reglerna kräver. Kommissionen har i somras, se också för mer information nedan, skrivit en formell underrättelse till den svenska regeringen, där Kommissionen påtalar att de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna strider mot grundläggande EU-principer såsom etableringsfriheten. Det blir därför extra intressant att se vad utredaren kommer fram till.

Du är välkommen att höra av dig om du vill diskutera någonting med oss.

ENTRÉAVGIFT TILL KLÄTTERBANOR SKA BESKATTAS MED EN REDUCERAD MOMSSKATTESATS

Den 30 september 2021 publicerade skatterättsnämnden ett förhandsbesked angående om entréavgiften till klätterbanor ska momsbeskattas med en reducerad skattesats. Skatterättsnämnden kom till slutsatsen att verksamhet som tillhandahåller klätterbanor ska anses vara idrottslig verksamhet och därmed ska skattesatsen 6 % gälla.

Länk till förhandsbeskedet finns HÄR.

Om du vill läsa lite mer i detalj om målet – se nedan.

Bakgrund

Bolaget i ärendet erbjuder klätterbanor i träd olika högt upp i luften. Olika svårhetsgrad på klätterbana erbjuds och kunden får anpassa sin klättring efter förmåga. En säkerhetsutbildning är även obligatorisk innan start. Förhandsbeskedet behandlar huruvida Bolaget bedriver en idrottslig verksamhet ur ett momspliktigt perspektiv. Om verksamheten bedöms som en idrottslig verksamhet ska en reducerad skattesats på 6 % gälla enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 11 mervärdesskattelagen (1994:200) (ML).

Bolaget tycker att deras verksamhet är en verksamhet inom idrottsområdet eftersom aktiviteten som säljs kräver rörelse, fysisk aktivitet, styrka och koordination. Aktiviteten leder till välmående och god hälsa och utövas inte enbart för nöjets skull.

Skatteverket menar tvärtom att aktiviteten mer grundar sig i upplevelser och spänning och därmed bör klassas som fritidsbruk och avkoppling. Enligt EU-domstolen ska aktiviteter som kännetecknas av avkoppling och fritidsbruk ha full momsskattesats.

Skälen för avgörandet

Skatterättsnämndens bedömning utgår ifrån vad EU-domstolen har sagt och ifrån ett antal rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen.

EU-domstolen menar att en reducerad skattesats ska tillämpas för att främja sportaktiviteter och göra dessa mer tillgängliga för befolkningen. Ett förtydligande i vad som menas finns i ett ?mål? angående bridgespel (English Bridge Union, C- 90/16, EU:C:2017:814, punkt 19, 24 och 25). Enligt detta förhandsbesked skulle organiserad och systematisk träning inför idrottstävlingar kunna hämma tillgängligheten av idrotten för befolkningen och sådan ska då inte omfattas av en lägre skattesats.

Högsta förvaltningsdomstolen har tidigare avgjort ett mål om en multisportanläggning för barn upp till 15 år gamla (RÅ 2009 not. 45). I detta rättsfall ansågs verksamheten i anläggningen grunda sig i rekreation, nöje och ren avkoppling och därför beviljades inte reducerad skattesats.

En trampolinpark har också bedömts av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2017 not. 9) och det rättsfallet slutade i bedömningen att en reducerad skattesats skulle tillämpas eftersom anläggningen präglades av sport och fysisk träning. Samma bedömning gjordes i rättsfallet HFD 2018 not. 34 där en paintballanläggning prövades. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde här bedömningen att även denna anläggning präglades av att ge användarna av anläggningen möjlighet till utövning av idrott och fysisk träning. Nöjesaspekten saknade betydelse i detta fall. Reducerad skattesats skulle tillämpas.

Skatterättsnämnden gör slutligen bedömningen att Bolaget i fråga ska beskattas med en reducerad skattesats eftersom deras verksamhet huvudsakligen grundar sig i fysisk aktivitet. Entréavgiften beskattas därför med den lägre skattesatsen på 6% enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 11 ML.

Välkommen att kontakta oss om du vill diskutera förhandsbeskedet eller någonting annat orelaterat till förhandsbeskedet.

ENTREPRENAD – EJ OMVÄRDERING MOMS

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 oktober 2021 en dom som tar ställning till om det går att höja utgående momsen för byggherre- och entreprenadtjänster när samtidigt det momsfria priset på själva fastigheten (exklusive entreprenadtjänsterna) varit anmärkningsvärt högt. Köparen av entreprenad och fastighet var en icke momspliktig bostadsrättsförening som saknat avdragsrätt för ingående moms. Den fastighet som byggnationerna skulle utföras på hade gjort en anmärkningshög värdeökning på så kort tid som ett år eller mindre. Detaljplan hade funnits redan innan värdeökningen.

Skatteverket kunde inte bevisa vad som skulle anses vara marknadsmässigt pris på entreprenadtjänsterna. Högsta förvaltningsdomstolen gav därför inte Skatteverket rätt att höja den utgående momsen – Ur momshänseende ska priset på entreprenadtjänsterna bestämmas till det belopp som varit säljarens kostnad för att tillhandahålla entreprenadtjänsterna om inget annat marknadsmässigt pris kan bevisas – allt enligt lagtexten.

Länk till domen finns HÄR.

Om du är intresserad av att läsa lite mer i detalj om målet – se nedan.

Målet behandlar en momsgrupp där Skanska Nya Hem AB och Skanska Sverige AB ingår (Skanska Sverige AB Momsgrupp).
Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB (SMENHAB), ett bolag som inte ingår i momsgruppen och bostadsföreningarna Fyrisäng och Snöflingan 1,2 och 3 är också centrala i målet.

I augusti och september 2007 tecknade Skanska Nya Hem AB ett avtal med bostadsrättsföreningarna Fyrisäng och Snöflingan 1, 2 och 3 där bolaget åtog sig byggherre- och entreprenadtjänster.

Skanska Nya Hem AB ingick avtal med Skanska Sverige AB om att köpa en totalentreprenad från Skanska Sverige AB. Arbetena färdigställdes 2009.

SMENHAB sålde ett antal fastigheter, utan byggnader, i december 2007 dels en till Fyrisäng för drygt 70 miljoner kr och i september 2007 dels några till Snöflingan 1, 2 och 3 för 227 miljoner kr.

Den fastigheten som såldes till Fyrisäng köptes för 38 miljoner kr från Uppsala kommun i december 2006. Detaljplanen hade ägt kraft sedan oktober 2006.
De fastigheter som såldes till Snöflingan köptes för 136 miljoner kr i februari 2007 från Stockholms kommun och detaljplanen hade ägt kraft sedan ett år tidigare.
Detta betyder en uppskattad värdeökning på fastigheterna med 32 miljoner kr respektive 91 miljoner kr under SMENHAB:s korta innehavstid.

Skatteverket efterbeskattade momsgruppen och påförde utgående mervärdesskatt för redovisningsperioderna mars, juli, augusti och december 2009 samt påförde skattetillägg. I projektkalkylen som hörde till försäljningen hade säljaren fördelat i princip all vinst till fastighetsförsäljningarna, fastigheter som köpts från bolaget SMENHAB.
Skatteverket ansåg att de byggherre- och entreprenadtjänster som de andra bolagen Skanska Nya Hem AB och Skanska Sverige AB stod för/hade utfört på fastigheterna, var för lågt prissatta, dvs. understeg marknadsvärdet. Skatteverket ansåg att den påstådda värdeökningen på de sålda fastigheterna var orimligt hög.
Skatteverket menade att det är orimligt att fastigheterna kan ha stigit så mycket i värde under SMEHABs korta innehavstid. Detaljplanen fanns på plats redan innan Fyrisäng och Snöflingan förvärvade fastigheterna från SMEHAB.
Eftersom marken enligt Skatteverket har sålts över marknadsvärde måste priset för entreprenadtjänsterna ha understigit marknadsvärde och för lite utgående moms betalats.
Därför tyckte Skatteverket att Skanska Sverige AB Momsgrupp skulle påföras ytterligare utgående moms och att skattetillägg skulle påföras.

Skanska Sverige AB Momsgrupp överklagade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten som fastställer Skatteverkets beslut.

Målet överklagades till kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten menar att om inte Skatteverket kan bevisa att marknadspriset på utförda entreprenadstjänster är högre, ska inte någon ytterligare utgående moms påföras Skanska Sverige AB Momsgrupp och inte heller skattetillägg tas ut. Om inte Skatteverket kan visa på något annat värde ska det vara kostnaden för att utföra tjänsten som är säljarens underlag för utgående moms enligt lagtexten, se 1 kap 9 § och  7 kap. 3 a § mervärdesskattelagen.

Skatteverket överklagade till sist ärendet till Högsta förvaltningsdomstolen och yrkade att kammarrättens dom skulle ändras och att förvaltningsrättens dom skulle fastställas.

Skatteverket anger i sitt överklagande att det på grund av komplexiteten i de skattepliktiga tjänsterna blir omöjligt för Skatteverket att hitta en jämförbar omsättning.
Det går inte för Skatteverket att uppskatta ett marknadsvärde på tjänsterna som Skanska Sverige AB har utfört. Högsta förvaltningsdomstolen säger att eftersom det därmed inte har visats att ersättningen för entreprenadtjänster varit för lågt, ska överklagandet avslås och kammarrättens dom fastställas.

Välkommen att höra av dig till Leonie Selting, på 070-2490100, om du vill diskutera domen och omvärdering beskattningsunderlag till moms/moms på entreprenadtjänster vid samtidig försäljning av fastighet.

REGERINGENS BUDGETPROPOSITION

Nu har budgetpropositionen kommit för nästkommande år och här finns några förslag till förändringar inom skattelagstiftningen. Ett par intressanta bitar berör jag lite närmare nedan.

Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år

Den 3 juni 2021 avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen ett mål om avdrag för underskott från föregående år. Skatteverket yrkade att skatteflyktslagen
skulle tillämpas vid upphandling
av underskottsbolag vars enda tillgång består av en fordan på 
säljaren. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde tvärtemot bedömningen att skatteflyktslagen inte skulle tillämpas i detta fall. Istället tyckte Högsta förvaltningsdomstolen att 
lagtexten, det vill säga beloppsspärren enligt 40 kap. inkomstskattelagen ska tillämpas.  

En länk till Högsta förvaltningsdomstolens dom finns HÄR

Detta rättsfall är anledningen till regeringens förslag att en särskild begränsningsregel bör införas för att hindra 
skatteförmånlig upphandling av underskottsbolag, när man tror att motivet för upphandlingen är att parterna vill dra skattemässig nytta av underskottet. Regeringen förslår att reglerna träder i kraft från och med den 1 maj 2022 och tillämpas från och med den 11 juni 2021.  

Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för 19-23 åringar under juni-augusti 2022

Pandemin har drabbat många företag ekonomiskt och arbetslösheten 
stiger eftersom många har behövt göra personalnedskärningar.  
Därför vill regeringen underlätta för företag att anställa folk,
särskilt unga. Ett av förslagen innebär sänkta arbetsgivaravgifter vid anställning av 
ungdomar mellan åldern 19 till 23 år. 
Förslaget innebär att endast ålderspensionsavgiften på 10,21% 
kommer att behöva betalas som arbetsgivaravgift under juni, juli 
och augusti år 2022.  

Regeringen föreslår att reglerna träder i kraft den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 maj 2022.  

Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt  

Att momsdeklarera som småföretag innebär en administrativ arbetsbörda.
För Skattverket innebär dessa deklarationer och betalningar 
också administrativt arbete. 
För att underlätta för småföretagen har regeringen därför kommit 
med förslaget att höja omsättningsgränsen för befrielse från moms, 
från nuvarande30 000 kr till 80 000 kr per beskattningsår.  

Regeringen föreslår att reglerna träder i kraft den 1 juni 2022.  

I övrigt finns i budgetpropositionen bland annat också förslag på

  • En moderniserad källskatt på utdelningar till utländska personer.
  • Höjd skatt på tobak.
  • Höjd skatt på alkohol.
  • Utvidgning av reglerna om lättnad i beskattningen av personaloptioner i vissa fall.
  • Förenklade regler om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag.

En länk till budgetpropositionen finns HÄR.

Välkommen att höra av dig till oss om du vill diskutera!

BYGGNADSINVENTARIER ELLER BYGGNAD?

Skatterättsnämnden hade fått frågan från ett skogsbolag, om hela eller delar av ett växthus för trädplantodling kunde anses vara byggnadsinventarier. Bolaget ville skattemässigt kunna dra av anskaffningsutgiften för växthuset i snabb takt. Om växthuset kunde anses vara byggnadsinventarier skulle utgiften för att anskaffa det kunna dras av på samma korta tid som för vanliga andra inventarier.

Skatterättsnämnden meddelade sitt besked att delar av växthuset kan anses vara byggnadsinventarier. Dock menade skatterättsnämnden att växthusets grund, golv, stålstomme och beklädnadsmaterial på väggar och tak samt en manuell port ska anses vara byggnad  – där skattemässiga avdrag fördelas under lång tid, dvs. under byggnadens antagna ekonomiska livstid enligt värdeminskningsreglerna för byggnad. Det som inte var golv, grund, stålstomme och beklädnadsmaterial på väggar och tak samt manuell port tyckte Skatterättsnämnden kunde anses vara byggnadsinventarier.

Skogsbolaget överklagade Skatterättsnämndens besked till Högsta förvaltningsdomstolen och bad domstolen förklara att hela växthuset skulle anses vara byggnadsinventarier. Högsta förvaltningsdomstolen ville inte pröva överklagandet och frågorna utan undanröjde hela beskedet i stället, den 31 augusti 2021. Domstolen tyckte att det inte fanns anledning att pröva frågorna då skogsbolaget inte bett att få besked i dem innan bolaget skaffade växthuset. För att ett förhandsbesked ska kunna meddelas och överprövas av Högsta förvaltningsdomstolen krävs att frågorna ställs innan den frågande har vidtagit några rättshandlingar. Här hade bolaget redan skaffat växthuset och då ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det inte fanns någon nytta av ett förhandsbesked.

Vi kan i vart fall läsa oss till att Skatterättsnämnden inte tyckte att hela växthuset kunde anses vara byggnadsinventarier – det är intressant att ta del av Skatterättsnämndens resonemang kring vad som kan vara byggnadsinventarier. Länk till Skatterättsnämndens avgörande finns HÄR och länk till Högsta förvaltningsdomstolens beslut finns HÄR.

Välkommen att höra av dig till Leonie Selting, på 070-2490100, om du vill diskutera.

VÅRDBOLAGS INTÄKTER FRÅN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSREGION EJ MOMSPLIKTIGA

Skatterättsnämnden prövade den 7 juni 2021, dnr 26-20/I, om en Regions hälso- och sjukvårdsbetalningar till ett vårdaktiebolag, skulle beläggas med moms eller inte. Frågan var om vårdaktiebolagets intäkter från Regionen var momspliktig omsättning. Vårdbolaget träffade patienter och gav dem vård och tog viss betalning från patienterna i form av patientavgift. Från Regionen fick vårdbolaget kompletterande ersättning beräknad efter vilka prestationer som utförts gentemot patienter. Skatterättsnämnden ansåg att eftersom ersättningen betalades till vårdbolaget efter vilken sort och mängd vård en patient hade efterfrågat, så var det patienterna som var köpare av tjänsterna. Regionen gick bara in som betalare för patientens räkning. Det som vårdbolaget hade tillhandahållit patienterna var vård – och sådan är momsfri. Det skulle därför inte utgå någon moms på ersättningen som Regionen betalade till vårdaktiebolaget.

Länk till avgörandet finns HÄR.

Vår kommentar: Det är viktig för en fastighetsägare och lokaluthyrare att veta att vårdbolagets intäkter vare sig från Regionen eller från patienterna (patientavgiften) i den här situationen anses vara momspliktig omsättning. Om vårdbolaget inte har någon momspliktig omsättning alls, så ska lokalhyran inte momsbeläggas och lokalytan kan då inte bli ”momsad”.

Välkommen att höra av dig om du vill diskutera.

Kommissionens underrättelse; de svenska ränteavdrags-begränsningreglerna är fördragsstridiga

Kommissionen skriver till Regeringen den 9 juni 2021 att delar av våra nuvarande ränteavdragsbegränsningsregler strider mot bestämmelserna om etableringsfrihet i EU-fördraget (Artikel 49) och i EES-avtalet (Artikel 28). Kommissionen anser att de avdragsbegränsningar som träffar räntebetalningar inom bolagsintressegemenskaper (i inkomstskattelagens 24 kapitel 16 – 20 §§), strider mot etableringsfriheten.

Vad rör saken?

Om låneränta betalas från ett svenskt företag till ett intresseföretag som är etablerat utanför Sverige inom EU/EES, så kan avdragsrätten hos den svenska betalaren begränsas helt enligt våra nuvarande svenska regler. Däremot, om låneräntor betalas till intresseföretaget när det ligger inom Sveriges gränser, begränsas i praktiken inte avdragsrätten för den betalda räntan – och det beror på att det ofta finns koncernbidragsrätt mellan svenska koncernföretag.

Om ett svenskt företag gör företagsetableringar i andra EU/EES-länder så kommer de ibland att behandlas sämre i avdragshänseende, än rent Sverigeinterna koncernföretagsetableringar. Det är ett hinder som inskränker etableringsfriheten anser Kommissionen.

Kommissionen är inte nådig i sin bedömning och beskrivning av dessa svenska riktade ränteavdragsbegränsningsregler.  Det är intressant att läsa Kommissionens analys och synpunkter. Kommissionens beskriver sina synpunkter särskilt på sidorna 6, 7 och 8, se dokumentet HÄR nedan. Utöver att reglerna döms ut som hindrande av etableringsfriheten säger också Kommissionen att ”Regler som är formulerade i så allmänna termer gör det inte möjligt att bestämma deras tillämpningsområde…” .

En stor del av svårigheterna med de regler vi har i dag är att de är otydliga och därför i praktiken inte möjliga att tillämpa. Vi hoppas att Regeringen tar intryck av Kommissionens skrivelse den 9 juni 2021 och att Regeringen lämnar ett förslag på förändring av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna inom kort.

Välkommen att höra av dig till oss om du vill diskutera, på telefon 0702490100.

Finns avdragsrätt för ingående moms för inköp av bostadsmoduler?

Högsta förvaltningsdomstolen meddelar den 15 april 2021 prövningstillstånd (se HÄR) i frågan om förvärvaren har rätt till avdrag för den ingående momsen på inköpet av en flyttbar modul som är lös egendom, som hyrs ut och används till stadigvarande bostad. Kammarrätten i Göteborg meddelande en dom där kammarrätten anser att det inte finns avdragsrätt för ingående moms på inköp av en modul som är lös egendom, som hyrs ut till stadigvarande bostad. Kammarrättens dom överklagades och nu har Högsta förvaltningsdomstolen meddelat att man kommer att pröva momsfrågorna. När Högsta förvaltningsdomstolen kommer att vara klar med sin bedömning vet vi inte. Men vi ser fram mot att ta del av hur Högsta förvaltningsdomstolen ser på saken, eftersom köparen av en bostadsmodul (som är lös egendom) vill veta om denna har avdragsrätt som för ingående moms på den till säljaren betalda momsen, när modulen ska hyras ut för användning som stadigvarande bostad.

Välkommen att höra av dig till oss, om du vill diskutera frågorna.

Fast driftställe i Sverige, vid hemarbete?

En av delägarna och grundarna till ett utländskt bolag som är etablerat i utlandet, har behövt arbeta från hemmet i Sverige under pandemin. Till Skatterättsnämnden ställde bolaget frågan: Gör det faktum att personen arbetar från hemmet i Sverige att bolaget får ett så kallat fast driftställe i Sverige, det vill säga ska bolaget inkomstbeskattas i Sverige? Personen har tydligen rätt att fatta investeringsbeslut för bolaget, men gör det inte själv i praktiken. Skatterättsnämnden meddelade sitt besked den 9 april 2021.

Skatterättsnämnden konstaterar att bolaget har ett kontor i bolagets hemland, där personen normalt arbetar. Att kontoret inte kan utnyttjas av personen beror på påbud från myndigheterna i bolagets hemland. Skatterättsnämnden anser att eftersom arbetet i hemmet i Sverige inte är ett krav från arbetsgivaren (bolaget) och att bolaget inte har bestämt att det ska finnas ett hemmakontor i Sverige, så uppkommer inte fast driftställe i Sverige för bolaget. Länk till avgörandet finns HÄR.

Vår kommentar: Beslutet är rimligt och ligger också i linje med OECD-uttalanden. I avgörandet kan vi läsa att Skatteverket har samma uppfattning som Skatterättsnämnden.

Utvidgat reparationavdrag?

Skatterättsnämnden kommer i ett förhandsbesked den 23 mars 2021 fram till omedelbart reparationsavdrag enligt det utvidgade reparations-begreppet inte ska medges för kostnader som skulle uppkomma när ett bolag bygger om ett gemensamhetskök till bostadslägenheter och installerar pentryn i smålägenheterna. Så här resonerar Skatterättsnämnden:

”Beträffande de nu aktuella arbetena är det Skatterättsnämndens uppfattning att varken en nyinstallation av ett pentry eller en ombyggnation av ett gemensamhetskök till en bostadslägenhet är mindre ändringsarbeten som kan anses förekomma med viss regelbundenhet i byggnaderna i fråga. Det kan då heller inte vara fråga om ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i X:s näringsverksamhet.”

Länk till Skatterättsnämndens avgörande finns HÄR.

De nya riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna prövas

Skatterättsnämnden prövar de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna – i ett avgörande den 13 januari 2021. De vi kallar för de nya riktade reglerna är föremål för bedömning i avgörandet, närmast 24 kapitlet 18 § inkomstskattelagen. Frågan är om lånen i en intressegemenskap tagits med uteslutande eller så gott som uteslutande syfte, att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Anses så vara fallet får ränteutgifterna inte dras av enligt lagen. Skatterättsnämnden resonerar: ” Samtliga lån i en intressegemenskap har tagits för att finansiera affärsmässiga behov av förvärv eller investeringar och att lånevillkoren är marknadsmässiga.” Vidare säger nämnden: ”Att ränteinkomsterna blir föremål för beskattning hos den som mottar räntan och att det inte finns underskott som kan nyttjas för kvittning är också skäl som talar i annan riktning än skatteskäl. Dessa omständigheter sammantaget innebär enligt Skatterättsnämndens mening att skuldförhållandet som ska bedömas inte uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Det utgör därför inte ett sådant rent missbruksfall”. Nämnden anser därför att avdrag för ränteutgifterna kan medges.

Nämnden prövar också om avdrag kan medges för räntor på ett lån som tagits för att köpa delägarrätter från ett företag i intressegemenskapen, här prövas bestämmelserna i 24 kap. 19 § första stycket inkomstskattelagen. Det interna köpet hade föregåtts av ett förvärv från ett externt bolag utanför intressegemenskapen. Skatterättsnämnden anser att det senare interna förvärvet tidsmässigt mest framstår som ett led i att foga in det nya bolaget i intressegemenskapen, varför räntorna inte ska träffas av de riktade avdragsbegränsningsreglerna.

Länk till avgörandet finns HÄR.

Kommentar: Nämndens avgörande överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen, som har meddelat dom i målet den 13 december 2021, se våra senare nyheter ovan.

Välkommen att höra av dig för att diskutera hur de nya reglerna kan hanteras, i din och er verksamhet!

Utrangeringsavdrag där stomme finns kvar?

Högsta förvaltningsdomstolen har den 17 mars 2021 dömt i ett mål om utrangeringsavdrag. Utgifter för att anskaffa en byggnad dras av med årliga värdeminskningsavdrag i inkomstskattesammanhang. Rätten att göra årliga värdeminskningsavdrag regleras i 19 kapitlet 4 § inkomstskattelagen. I vissa situationer får hela återstående delen av anskaffningsvärdet dras av, som inte dragit av tidigare. Det är när en byggnad utrangeras, enligt 19 kapitlet 7 § inkomstskattelagen.

Frågan som Högsta förvaltningsdomstolen hade att bedöma i målet följande: Kan ett företag få avdrag för kvarvarande del av tidigare anskaffningskostnaden för byggnad, såsom för utrangeringsavdrag, vid totalombyggnad, men där bärande stomme finns kvar.

En förutsättning för att utrangeringsavdrag ska medges är att utrangeringen framstår som definitiv. Högsta förvaltningsdomstolens anser; för att utrangeringsavdrag ska kunna medges, krävs det att ”byggnaden fortsättningsvis inte kan eller kommer att användas i ägarens verksamhet”. Högsta förvaltningsdomstolen säger att ”Stora delar av den aktuella byggnaden har bevarats och de ingår i den nya byggnad som bolaget ska använda i sin verksamhet”. Domstolen anser därmed att utrangeringen inte framstår som definitiv och nekar bolaget det yrkade avdraget i inkomstdeklarationen på cirka 552 miljoner kronor. Länk till domen finns HÄR.

Vår kommentar: Vi har länge väntat på vad utfallet i målet skulle bli. Det är fråga om höga belopp som avdrag yrkas med, varför målet blivit uppmärksammat. Nu finns i vart fall klarlagt att stomme inte får finnas kvar, om utrangeringsavdrag ska medges.

Hör av dig till oss om du vill diskutera domen!

Moms på Coworking

Högsta förvaltningsdomstolens domar gällande moms och medlemskap i coworking-spaces kom den 4 februari 2021.

Högsta förvaltningsdomstolen anser att när det är fråga om att rätten till aktivitetsbaserade arbetsplatser, där hyresgästen inte kan låsa om sig, säljs tillsammans med en mängd andra tjänster såsom receptionstjänster, utskriftstjänster och service som möjliggör gemenskap och kontaktytor mot andra företagare, så är det fråga om momspliktiga tjänster. Högsta förvaltningsdomstolen anser att tjänsteköparna främst efterfrågar gemenskap, kontorsutrustning och övriga servicetjänster och inte efterfrågar huvudsakligen tillgång till lokalyta. Det är inte fråga om fastighetsuthyrning, eftersom domstolen anser att det främst är andra tjänster än fastighetslokal som medlemmarna efterfrågar. Moms kan därför läggas på tjänsterna. Länk till de två domarna finns HÄR och HÄR.

Kommentar

Domarna är mycket bra för coworking-marknaden, när det nu står klart att det går att momsbelägga ett tillhandahållande som ger rätt till en mängd servicetjänster men som inte innefattar låsbar arbetsyta för nyttjaren.

Det var lite synd dock att vi inte genom domarna fick veta hur Högsta förvaltningsdomstolen ser på sådana situationer där flera hyresgäster samnyttjar en fastighetslokal och där hyresgästerna huvudsakligen kan anses vilja ha tillgång till lokalen och det är fråga om fastighetupplåtelse. Vi skulle gärna velat veta om hyran på en sådan samnyttjad yta skulle kunna momsbeläggas.

Hör av dig till oss om du vill diskutera vad domarna innebär för er!

Ej momsavdrag för ingående moms ledningar el och vatten – bostadshus

Högsta förvaltningsdomstolen har nu (2 februari 2021) avgjort det överklagade förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden, som gällde om avdrag för ingående moms kan medges och på vad, hos ett bostadsbolag som debiterar moms på individuellt uppmätt el- och vattenförbrukning.

Frågan är intressant eftersom Högsta förvaltningsdomstolen tidigare slagit fast att bostadsbolag ska ta ut utgående moms på en debitering av individuellt uppmätt el och vatten, till hyresgäster, i en dom den 3 december 2019, länk till den domen finns HÄR.

Högsta förvaltningsdomstolen kom den 2 februari 2021 fram till avdrag kan medges för ingående moms på inköpet av själva mätutrustningen som mäter individuell förbrukning av el och vatten, men inte medges på installationen av vattensystem och ledningar. Högsta förvaltningsdomstolen ändrar därmed lite grand på Skatterättsnämndens besked. Högsta förvaltningsdomstolen säger att ledningar och vattensystem och ledningar hör till byggnadens funktionssätt och de är därmed en del av stadigvarande bostad – därför kan avdrag för ingående moms inte medges för inköp och installation av dessa. Länk till domen finns HÄR.

Välkommen att höra av dig om du vill diskutera vad domen får för konsekvenser för er.

EU-dom underkänner svenska ränteavdragsbegränsningsregler

EU-domstolen har den 20 januari 2021 underkänt vissa delar av den tidigare lydelsen av de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna, i målet C-484/19 Lexel. Den svenska Högsta förvaltningsdomstolen hade begärt ett förhandsbesked från EU-domstolen om hur reglerna skulle tolkas i ljuset av EU-rätten.

EU-domstolen anser att det undantag från den så kallade 10-procentsregeln i 2013 års bestämmelser strider mot etableringsfriheten. Hur denna EU-dom påverkar bedömningen och tillämpningen av den nya lydelsen av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna (efter 2019) är svårt att säga, de nya reglerna är inte särskilt annorlunda mot de tidigare. Klart är dock att det är skönt att EU-domstolen har delgett oss sin syn.

Det finns nu anledning för bolag som har nekats avdrag för räntekostnader på liknande sätt, att se om det finns förutsättningar för att begära omprövning av tidigare beslut och domar. Vi hjälper gärna till med detta.

Länk till EU-domen för den som är intresserad, finns HÄR.

Justeringar i ränteavdragsbegränsningsreglerna från 1 januari 2021

Riksdagen beslutade den 25 november 2020 att anta regeringens förslag om vissa justeringar av ränteavdragsbegränsningsreglerna. Det innebär att

1. Ytterligare avdrag för koncernbidragsspärrade underskott kan bli möjliga. Regeringen säger att ränteavdragsbegränsningsreglerna från 2019 har visat sig kunna leda till situationer där reglerna inte fungerar enligt sitt syfte. Detta eftersom företag, enligt de nya reglerna, i vissa situationer inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott i förhållande till företagets egna vinster.

För att komma till rätta med detta föreslog regeringen under 2020 att företag som helt eller delvis inte får dra av årets ränteutgifter på grund av ränteavdragsbegränsningen enligt huvudregeln, i vissa fall istället ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. En sådan justering innebär då att företagen ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. Läs mer HÄR.

2. Det införs ett avdragsförbud för interna och externa ränteutgifter på skulder till företag i vissa länder som förtecknas i en lista.

Det nya avdragsförbudet innebär att ett företag inte får dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag som har säte i ett antal listade länder. Länderna finns utanför Europeiska unionen (EU). Medlemsstaterna inom EU har kommit överens om vilka länder som ska finnas på listan. Medlemsstaterna gemensamt har bedömt dessa jurisidiktioner på listan som icke samarbetsvilliga på skatteområdet. Läs mer HÄR.

Ändringarna i 1. och 2. gäller från den 1 januari 2021.

Regeringen har ställt frågor om förändrad lokalhyresmoms

Den 21 december 2020 sände Regeringen ett antal frågor på remiss till vissa myndigheter och olika aktörer på marknaden. Regeringen funderar kring hur reglerna för lokalhyresmoms skulle kunna förändras. Frågorna som ställs i promemorian Fi2020/05159 är:
1. Bör reglerna om frivillig skattskyldighet ändras så att det blir möjligt att bli frivilligt skattskyldig även för uthyrning av lokaler som inte stadigvarande används i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning?
2. Vilka fördelar skulle en sådan ändring medföra? Svaret kan till exempel redogöra för ekonomiska eller administrativa problem som finns med dagens regler men som skulle åtgärdas av förändringen.
3. Vilka nackdelar skulle en sådan ändring medföra? Svaret kan till exempel redogöra för ekonomiska eller administrativa problem som förändringen skulle orsaka.

Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 21 mars 2021.

I promemorian tar Regeringen inte upp frågan om moms på delade ytor. Ett stort problem på marknaden är just när flera företag eller aktörer delar på en och samma lokal. Skatteverket anser att om ytor delas, det vill säga om en yta inte är exklusivt tillgänglig för bara en hyresgäst, så kan ytan inte momsas. Skatteverket anser att det då inte går att ta ut moms på hyra på sådan lokal. I ett avgörande från Skatterättsnämnden, håller nämnden med Skatteverket i deras syn. Det hade varit bra för marknadens aktörer, särskilt för coworkingaktörer, men även för andra momspliktiga verksamheter som vill och har möjlighet att hyra ut/upplåta sina lokaler exempelvis kvällstid till andra, om frågan hade kunnat tas upp och få ett förslag till lösning i Regeringens promemoria.

Läs Regeringens promemoria HÄR.

Dom om tidigare lydelse av ränteavdragsbegränsningsregler Högsta förvaltningsdomstolen

Den 4 december 2020 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 2095 – – 2097-19 om tolkning av de tidigare ränteavdragsbegränsningsreglerna (före 2019) – domen gäller bland annat om investerarna i en fond ska anses vara långivare vid tillämpning av reglerna. Länk till domen finns HÄR.

Avgörande om de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna från Skatterättsnämnden

Skatterättsnämnden har den 5 november 2020, dnr 22/20-D, lämnat ett förhandsbesked om tolkningen av de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna för företag. Skatterättsnämnden tolkar bland annat frågan om en prisjustering är ränta, en avtalad prisjustering som gjorts på grund av betalning 30 dagar efter faktura utställts. Skatterättsnämnden anser att denna justering bör ses som en utgift för kredit, dvs. det är ränta enligt 24 kap. 2 § Inkomstskattelagen. Läs avgörandet här: SRN.

EU-domstolen anser att Sverige bryter mot momsdirektivet; jämkningsmål

Eu-domstolen har dömt i målet C-787/18 den 26 november 2020. EU-domstolen kom fram till följande: Sveriges momsregler – som föreskriver skyldighet för en fastighetssäljare i ett andra led (en säljare som inte själv fått åtnjuta ett avdrag för ingående moms) att återbetala i tidigare led avdragen investeringsmoms, när en fastighet säljs till en ickemomsad köpare – strider mot unionsrätten.

Så här ser domstolen sammanfattande slutsats ut:

Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas på så sätt att det utgör hinder för en nationell lagstiftning som föreskriver, med stöd av artikel 188.2 i direktivet, att säljaren av en fastighet inte är skyldig att justera ett avdrag för ingående mervärdesskatt om köparen ska använda fastigheten uteslutande för transaktioner som medför avdragsrätt, samtidigt som den även ålägger köparen att justera avdraget avseende återstoden av korrigeringstiden vid den tidpunkt då köparen i sin tur överlåter fastigheten till någon som inte ska använda fastigheten för sådana transaktioner.

Länk till avgörandet C-787/18 finns HÄR.

Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp införs i Sverige

Från den 1 januari 2021 gäller ett förändrat synsätt i Sverige på vad som anses vara en arbetsgivare. Vi har hittills i Sverige ansett att det är den som har anställningskontraktet med den anställde är arbetsgivare, det vill säga vi har tillämpat det formella arbetsgivarbegreppet. Från den 1 januari 2021 ska vi bortse från ett sådant formellt anställningsavtal i vissa situationer, situationer där man kan säga att det är fråga om uthyrning av personal. Anställningsavtalet ska inte vara styrande utan det är den som leder arbetet och får nytta av det utförda arbetet som i stället ska anses vara arbetsgivare. Konsekvenserna blir att arbetsgivaren i själva verket anses finnas i Sverige och inte utomlands (där företaget som kanske har slutit själva anställningsavtalet är etablerat). Det i sin tur leder till att den så kallade 183-dagarsregeln inte längre kan användas för att undvika skatt i Sverige. 183-dagarsregeln har hittills inneburit att:

En person som har en formell anställning hos ett utländskt företag (som inte är skattskyldigt i Sverige) och som arbetar i Sverige under en period som inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod – har hittills inte behövt betala skatt i Sverige på sin inkomst.

Från den 1 januari 2021 ska arbetsgivaren med skifte till det ekonomiska arbetsgivarbegreppet i vissa fall i stället anses finnas i Sverige. 183-dagarsregeln undantas att gälla för personaluthyrning. Det gör att 183-dagarsregeln i många situationer inte kommer att kunna användas av personer som har en formell anställning utomlands men som arbetar i Sverige, där det ses som personaluthyrning. Följden blir att Sverige kan beskatta personernas arbetsinkomster för arbete som utförts i Sverige.

I samma lagstiftningsarbete införs regler som innebär att ett utländskt företag/en utländsk person med personal som utför arbete i Sverige, från den 1 januari 20201 måste innehålla preliminärskatt på utbetalda ersättningar för arbete i Sverige. Vidare införs krav på att utländska företag/utländska personer med verksamhet i Sverige årligen ska lämna upplysningar till Skatteverket som möjliggör för Skatteverket att bedöma det utländska enhetens skattestatus och skyldigheter i Sverige.

Samtidigt införs bestämmelser som innebär att svenska arbetsgivare som anlitar utländska företag eller fysiska personer för arbete i Sverige, ska innehålla preliminärskatt.

Det ekonomiska arbetsgivarbegreppet tillämpas redan av många andra länder. Sveriges skifte till det ekonomiska arbetsgivarbegreppet föranleds av att regeringen vill införa mer konkurrensneutrala regler.

Riksdagens fattade beslut om att anta lagförslaget den 4 november 2020, läs mer HÄR och läs propositionen HÄR.

Välkommen att kontakta oss om ni vill diskutera vad reglerna innebär för er.

Migrationsboende blev momspliktigt

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har den 28 oktober 2020, mål nr 876-20, fastställt Skatterättsnämndens besked i frågan om så kallat ABT-boende var momspliktig rumsuthyrning i hotellrörelse. HFD tyckte alltså att uthyrningen skulle momsbeläggas. Vi har tidigare på denna nyhetssida skrivit om Skatterättsnämndens avgörande den 29 januari 2020, dnr 26/19-I, se nedan.

Här kommer några urklipp från vad HFD skriver i domen:

”Huvudfrågan i målet är om tillhandahållande till Migrationsverket av tillfälligt boende för asylsökande utgör skattepliktig rumsuthyrning i en verksamhet som liknar hotellrörelse … Skatterättsnämnden fann i det nu aktuella förhandsbeskedet att bolagets tillhandahållanden av kost respektive logi är skattepliktiga. När det gäller tillhandahållandet av logi motiverades beslutet enligt följande. Hyrestiden är en betydelsefull omständighet vid bedömningen men även övriga omständigheter ska beaktas för att bestämma vad som är kännetecknande för transaktionen. Även om hyrestiden enligt avropsavtalet är sex månader och därefter löpande så kännetecknas upplåtelsen av anläggningen inte av den passivitet som vanligtvis präglar en från skatteplikt undantagen uthyrning av fastighet. Tillhandahållandet av logi har i stället karaktär av rumsuthyrning och omfattas därmed av skatteplikt … bedömningen bör göras utifrån verksamhetens ändamål och innehåll, och då är den tid som de boende vistas på anläggningen av större relevans än hur länge uthyrningen till Migrationsverket ska pågå. Att, i enlighet med tidigare praxis …, beakta de boendes vistelsetid snarare än hyrestiden enligt avtalet med Migrationsverket kan inte anses komma i konflikt med artikel 135.2 a i direktivet utan ligger tvärtom i linje med syftet att skilja ut sådana tillhandahållanden som innebär ett mer aktivt utnyttjande av en fastighet och som potentiellt konkurrerar med hotellbranschen … ABT-boenden används för att bereda asylsökande tillfälligt boende i avvaktan på en mer varaktig boendelösning. Bolaget har uppgett att Migrationsverket har som målsättning att ingen asylsökande ska vistas i ABT-boende mer än tre månader samt att de boendes faktiska vistelsetider på den nu aktuella anläggningen normalt inte överstiger den tiden och endast helt undantagsvis uppgår till sex månader. Ändamålet med bolagets verksamhet får således anses vara att bereda de asylsökande logi under en kortare tid. Till detta kommer att bolaget ska stå för bemanningen av anläggningen och tillhandahålla omfattande kringtjänster. Allt sammantaget framstår verksamheten enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening mer som ett aktivt utnyttjande av fastigheten än som en passiv uthyrning av densamma. Bolagets tillhandahållande av logi utgör därmed sådan skattepliktig rumsuthyrning i verksamhet som liknar hotellrörelse …”

Intressant är att HFD skriver att det viktiga är de boendes faktiska vistelsetid och ändamålet med verksamheten, inte vilka tider som står i uthyrningsavtalen. Vår kommentar till domen överlag är att det är glädjande att HFD kommit till slutsatsen att uthyrningen är momspliktig. Det underlättar väsentligt för aktörerna på marknaden.

En länk till domen kommer här: HFD

Budgetpropen

Skatteförslag som kan vara intressanta

  1. Det föreslås tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter till cirka 20 % för personer mellan 19 och 23 år från 1 april 21 – 31 mars 2023.
  1. Det föreslås att dagens nedsättning av energiskatten på bränsle som förbrukas för tillverkningsprocessen i industriell verksamhet slopas. Full energiskatt bör tas ut även för denna verksamhet. Förändringen föreslås ske stegvis med början den 1 juli 2021 till ett helt slopande av skattenedsättningen den 1 januari 2022.
  1. För att stimulera till nya investeringar föreslås att det införs en tillfällig skattereduktion som gäller för inventarier som köps under 2021. För företag med kalenderår som beskattningsår kommer reduktionen att kunna begäras i inkomstdeklarationen för beskattningsåret 2022.  De inventarier som diskuteras omfattas är maskiner och andra materiella inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten och som enbart får skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag. En skattereduktion motsvarande 3,9 procent av anskaffningsvärdet diskuteras.
  1. En oönskad effekt i de nuvarande reglerna om ränteavdragsbegränsningar föreslås rättas till. Det föreslås att bestämmelser införs som möjliggör ytterligare avdrag för koncernbidragsspärrade underskott om ett underskottsföretag på grund av nekat avdrag för negativt räntenetto annars redovisar överskott. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Momsdom avdrag ingående moms på reparationer vid byte till omomsad hyresgäst

Den 21 september 2020 kom en intressant momsdom från Högsta förvaltningsdomstolen som gäller avdragsrätten för ingående moms avseende reparationer gjorda i samband med skifte från momsad hyresgäst till omomsad hyresgäst. Var reparationerna gjorda med anledning av tidigare hyresgästs slitage eller för kommande hyresgästs önskemål och behov? Läs domen här: HFD

Högsta förvaltningsdomstolen anser att bolaget inte kan få avdrag för den ingående momsen på kostnader som bolaget haft för att reparera och renovera lokalerna efter den tidigare hyresgästens utflyttning och att dennes avtal hade upphört. Högsta förvaltningsdomstolen anser att det inte finns ett tydligt samband med den tidigare hyresgästens hyresförhållande och kostnaderna för reparationer och renoveringar. Detta trots att bolaget påstod att bolaget hade tagit ut hyra från den tidigare hyresgäster som avsåg att täcka kostnader för återställande reparation/renovering av lokalerna efter den tidigare hyresgästens avflyttning. Högsta Förvaltningsdomstolen verkar mena att eftersom den tidigare hyresgästen successivt flyttade ut medan man renoverade lokalerna och den nya omomsade hyresgästen flyttade in varefter renoveringarna var klara, så har den tidigare hyresgästen inte egentligen haft något hyresavtal eller några hyresbetalningar under tiden för renoveringarna. På något sätt kommer då domstolen fram till att renoveringarna inte var kopplade till den tidigare momsade hyresgästens avtal.

Vår kommentar:

Det är svårt att läsa ut vad Högsta domstolen menar i avgörandet. Denna dom är dock vad vi just nu har att förhålla oss till. Domen antyder att det krävs en väldigt tydlig koppling till en avflyttande hyresgästs förhållanden och verksamhet och återställande av lokalerna till ursprungligt skick, för att avdrag ska kunna medges. Kanske krävs dessutom att hyresförhållandet med den tidigare hyresgästen fortgår medan återställandeåtgärderna vidtas.

Vi har tidigare endast kunna läsa ett antal kammarrättsavgöranden, som har tolkat vad som gäller för avdrag för ingående moms på reparationer i samband med byte från momsad hyresgäst till omomsad hyresgäst. En intressant dom att läsa var då alltid kammarrättens i Göteborg dom den 18 augusti 2009, ”Backahill” med mål nummer 320-09. Där hade ett hyresavtal tecknats med en ny omomsad hyresgäst långt innan de faktiska renoverings- och ombyggnadsåtgärderna vidtogs. Det fanns tidigare en momsad hyresgäst i lokalerna. Det står uttryckligen i kammarrättsdomen att avsikten var att anpassa byggnaden för den nya hyresgästens momsfria verksamhet. Hyresvärden medgavs avdrag för den ingående momsen på renoverings- och ombyggnationskostnaderna och de skäl domstolen angav är att kammarrätten ansåg att renoveringskostnaderna berodde på slitage under den tidigare momspliktiga hyresgästens hyrestid. Att hyreskontraktet med den nya hyresgästen redan hade upprättats när åtgärderna utfördes förändrade tydligen inte kammarrättens bedömning. Den här Backahill-domen måste nu anses vara överspelad, med tanke på att går tvärs emot Högsta förvaltningsdomstolens utslag den 21 september 2020.

EU-dom om tolkning av fastighetshyra

EU-domstolen kom i mål C-215/19 den 2 juli 2020 fram till att tjänsten där en tjänsteleverantör ställer ett apparatskåp till förfogande för förvaring av servrar, inte är uthyrning av fastighet i följande situation; Kunderna som ställer sina servrar i skåpen har inte egen nyckel till respektive skåp och apparatskåpen är inte heller är varaktigt installerade i byggnaden. Ett antal varor och tjänster tillhandahålls samtidigt med tillgången till skåpen, exempelvis elektricitet och tillsyn så att miljön för servrarna ska vara optimal. EU-domstolen kom följaktligen samtidigt fram till att platsen för tillhandahållandet av tjänsterna inte ska bestämmas med utgångspunkt från var byggnaden är belägen, eftersom det inte är fråga om en tjänst med anknytning till fastighet. Läs domen HÄR.

Översyn av momslagen

Regeringen initierade i april 2016 en översyn av lagtexten en så kallad författningsteknisk översyn, av vår nuvarande momslag. Regeringsdirektiven till utredningen finns HÄR. Man ville förbättra lagtexten så att den skulle bli mer översiktlig och lätt att förstå. Önskemål lämnades om att lagtexten i den svenska momslagen mer skulle överensstämma med momsdirektivets struktur och terminologi. Översynen syftade inte till att i sak förändra innehållet i lagen. Översynen skulle ha varit klar i april 2019, men arbetet tog längre tid är planerat. Utredningen har nu i juni 2020 lämnat sitt förslag på en moderniserad lagtext till momslag. Utredningen föreslår att lagen ska kallas ny mervärdesskattelag och förkortas NML. I förslaget skriven man bland annat att lagen ska ha 24 kapitel och att den är disponerad på samma sätt som EU:s momsdirektiv. Här finns länkar till förslaget.

En ny mervärdesskattelag DEL 1 och DEL 2 SOU 2020:31 i två delar.

Välkommen att diskutera förslaget till ny momslag med oss, ring 0702490100.

Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp föreslås i Sverige

Regeringen föreslår i en proposition den 17 juni 2020 att ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp ska införas i Sverige. Det innebär att även personer som arbetar tillfälligt i Sverige som inhyrda, som är anställda i ett utländskt företag utan fast driftställe i Sverige, kommer att kunna beskattas i Sverige. Många länder runt omkring oss och i övriga världen har just ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp. Syftet med förslaget är att vi ska ha konkurrensneutrala regler i Sverige. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Se länk till propositionen HÄR.

Välkommen att höra av dig om du vill diskutera vad förslaget kan få för konsekvenser för er; Kontakta oss enklast på telefon 0702490100.

Förslag sänkt statlig skatt individer

Regeringen föreslår den 24 juni 2020 sänkt statlig skatt på fysiska personers förvärvsinkomster för budgetåret 2021. Ändringen föreslås gälla från den 1 januari 2021. Länk till förslaget finns HÄR.

Förslaget sändes ut på remiss till ett antal svenska myndigheter och organisationer. Synpunkter på förslaget skulle ha kommit in till Finansdepartementet senast den 18 augusti 2020. I förslaget finns två alternativa vägar att gå för att uppnå en sänkning. Det ena alternativet innebär en höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt med 6 000 kronor utöver den årliga uppräkningen som sker med hänsyn till det allmänna prisläget. Det andra alternativet utgörs av att den statliga inkomstskatten sänks från 20 procent till 19,5 procent. 

Ett arton-tal av myndigheterna och organisationerna svarade på remissen. Endast två av dem ställde sig negativa till båda Regeringens förslag. Av resterande svarslämnare ställde sig de flesta positiva till båda de alternativa förslagen och några ställde sig positiva till endast ett av dem.

Mycket talar för att Regeringen inkluderar ett förlag till sänkt skatteuttag av den statliga skatten på förvärvsinkomster för fysiska personer i budgetpropositionen för 2021. Hur förslaget slutligen utformas beror på vad Regeringen och de övriga riksdagspartierna kommer överens om i budgetförhandlingarna.

Expertskatten föreslås förlängas till fem år

Inför budgetförhandlingarna för 2021 har Regeringen utarbetat ett antal skatteförslag. Ett av förslagen innebär att den så kallade expertskatten ska förlängas från tre till fem år. Det här berör bland annat utländska experter och forskare som arbetar eller planerar att arbeta i Sverige. I många andra länder i Europa, har man en längre tidsgräns än tre år och om Sverige kan få regler som möjliggör expertskattestatus i fem år blir Sverige mer konkurrenskraftigt i konkurrensen om kvalificerad arbetskraft. Ändringen föreslås gälla från den 1 januari 2021. Länk till förslaget finns HÄR.

Lagrådsremiss justering ränteavdragsbegränsningsreglerna vid koncernbidragsspärrade underskott

Regeringen publicerade den 20 augusti 2020 nyheten om att Regeringen sänt sitt förslag om att justera ränteavdragsbegränsningsreglerna på remiss till Lagrådet för granskning.

Så här skriver Finansdepartementet på Regeringens hemsida: ”Regeringen har i dag lämnat ett förslag till Lagrådet för att justera de nya skattereglerna för företagssektorn som infördes från 2019. I och med förslaget ändras bestämmelserna för vissa företag med koncernbidrags-spärrade underskott och som träffas av den generella begränsningen av ränteavdrag.

Den 1 januari 2019 infördes nya skatteregler för företagssektorn. De nya reglerna innebär bland annat en generell begränsning för företags ränteavdrag. I samband med reformeringen gjordes även följdändringar i den så kallade koncernbidragsspärren.

Ändringarna av koncernbidragsspärren har visat sig kunna leda till situationer där spärren inte fungerar enligt sitt syfte. Detta eftersom företag i vissa situationer inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott i förhållande till företagets egna vinster, enligt de nya reglerna.

För att komma till rätta med detta föreslår regeringen nu att företag som helt eller delvis inte får dra av årets ränteutgifter på grund av ränteavdragsbegränsningen enligt huvudregeln, i vissa fall istället ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. En sådan justering innebär att företagen ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. Regeringen föreslår även att avdragen för koncernbidragsspärrade underskott och ränteavdrag under vissa förutsättningar ska justeras samtidigt.

Justeringen görs för att reglerna ska fungera enligt sina syften och i linje med de effekter som redovisades i propositionen. Det innebär att justeringen inte bedöms påverka reformutrymmet för 2021.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.”

Avdragsrätt för moms på inköp mätutrustning för individuell mätning el och vatten

Skatterättsnämnden meddelade den 6 juni 2020 ett avgörande som innebär att ett företag som köper in tjänster och produkter för att kunna tillhandahålla individuellt mätt el och vatten till de boende i fastigheterna, får avdrag för momsen på inköpen ,till den del inköpen är hänförliga till den momspliktiga omsättningen, se länk till avgörandet här: SRN

Byggnadsrörelse på grund av bygg- och servicetjänster under 1990-talet

Skatterättsnämnden kom den 4 juni 2020 fram till att ett aktiebolag som under 1990-talet hade utfört servicearbeten på löpande räkning såsom mindre underhålls- och reparationsarbeten, utfört altanbyggen samt varit kontrollansvarig i samband med andras byggnationer skulle anses fortfarande bedriva byggnadsrörelse skattemässigt. Det innebär, anser Skatterättsnämnden, att den fastighet som aktiebolagets ägare den fysiska personen A köpte i slutet av 1990-talet ska anses vara lagertillgång hos A samt att aktiebolagets kommanditbolagsandelar (ett kommanditbolag som äger fastigheter) ska anses vara lagertillgångar hos aktiebolaget. Skatterättsnämnden avgörande är inte överklagat.

Vår kommentar: Detta fall fastställer upprepade tidigare avgöranden i rättspraxis. Slutsatsen är att också för länge sedan, i mindre skala, utförda utåtriktade byggtjänster och fastighetsförvaltning i ett företag, gör att bolaget kan anses bedriva byggnadsrörelse skattemässigt och bolagets fastigheter blir lagertillgångar etcetera. Avgörandet är pedagogiskt och bra att läsa, här kommer en länk: SRN

En ny mervärdesskattelag föreslås. Så här ser Regeringens tillkännagivande den 1 juni 2020 ut

Statens offentliga utredningar från Finansdepartementet

En ny mervärdesskattelag
SOU 2020:31

Publicerad den 1 juni 2020

Utredningen om en strukturell översyn av mervärdesskattelagstiftningen har i dag överlämnat sitt betänkande till regeringen.

Ladda ner:

Utredningens har haft i uppdrag att genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdes-skattelag. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskatte-lagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad.

Utredningen föreslår bl.a. en ny mervärdesskattelag, förkortad NML. För att NML ska få en tydligare struktur och blir mer överskådlig och användarvänlig, föreslår utredningen bl.a. att lagen delas upp i 24 kapitel som i huvudsak är disponerade i samma ordning som mervärdesskattedirektivets avdelningar och kapitel.

Uppdateringar på Skatteverkets hemsida om ränteavdragsbegränsningar

Skatteverkets ställningstagande Beräkning av kvarstående negativt räntenetto när avdragsutrymmet inte kan utnyttjas helt eftersom annat företag i intressegemenskapen tillämpar förenklingsregeln publicerades på Skatteverkets hemsida den 7 maj 2020, se länk här.

Skatteverket har något ytterligare den 14 april 2020 uppdaterat sin vägledning om avdrag för negativa räntenetton hos företag. Sidan Begränsad avdragsrätt för negativa räntenetton har skrivits om och förtydligats, se länk här.

Ränteavdragsbegränsningar och pantbrevsutgift – Skatteverkets uppfattning

Skatteverket har den 27 mars 2020 lite grand uppdaterat sin vägledning om hur myndigheten anser att de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna ska tolkas, på sin hemsida www.skatteverket.se – se länk här. Intressant är – Skatteverket anser att utgiften för att ta ut pantbrev i fastighet inte är en ränteutgift. Så här skriver Skatteverket:

”Skatteverkets uppfattning är att utgifter för pantbrev (stämpelskatt) vid inteckning i en fastighet inte är en ränteutgift. Ett pantbrev är ett bevis om inteckning i fastighet och beviljas av Inskrivnings­myndigheten. Pantbrev kan användas som säkerhet i fast egendom vid kreditgivning.”

Om pantbrevsutgiften inte ska anses vara ränta, gör det att pantbrevsutgiften inte behöver avdragsbegränsas med de nya generella ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Förslag justera ränteavdragsbegränsningsregler

Regeringen föreslog den 25 mars 2020 en viss justering i bestämmelserna om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto. Man vill justera en effekt av de befintliga reglera som innebär att ett företag i vissa fall inte kan utnyttja ett koncernbidragsspärrat underskott när företaget har ett inte avdragsgillt negativt räntenetto. Justeringen innebär att ytterligare moment i beräkningarna införs. Regeringen föreslår att regeln träder ikraft 1 januari 2021. Om du vill lämna synpunkter på Regeringens förslag, kan du göra det till Finansdepartementet senast den 18 maj 2020. Här finns en länk till förslaget: Promemoria

Ej direktavdrag för reparation

Kammarrätten i Göteborg meddelade den 13 mars 2020 en dom gällande det så kallade utvidgade reparationsbegreppet. Domstolen kommer fram till att avdrag inte ska medges såsom för reparation. Detta betyder att skattemässiga avdrag i stället ska göras i form av värdeminskningsavdrag efter det att arbetena färdigställts. Det är fråga om en byggnad som verkar tidigare ha använts till orgelverkstad, kontor, lager och forskarrum och som gjorts om till bland annat främst skola. Byggnaden fick ny planlösning, två hissar ersattes med en ny genom tillbyggnad och lokalerna omdisponerades. Kammarrätten medger inte avdrag såsom för reparation och hänvisar till inkomstskattelagens 16 kap 2 § – den paragraf som reglerar det utvidgade reparationsbegreppet. Denna paragraf räknar ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet som direkt avdragsgilla, men inte sådana som innebär en väsentlig förändring av byggnaden. Kammarrätten anser att arbetena varit alltför omfattande och har medfört alltför stora förändringar av byggnaden för att de ska kunna innefattas i det utvidgade reparationsbegreppet.

Vår kommentar till domen är att det viktigt att ha noggranna anteckningar av vilka arbeten som utförts i samband med en ombyggnation. Det är en första utgångspunkt för att ni på ett trovärdigt sätt ska kunna motivera varför en åtgärd inte medför en väsentlig förändring av byggnaden och ni därmed kan ha möjlighet att få reparationsavdrag. Kontakta oss för en diskussion om vad ni bör tänka på inför fastighetens ombyggnation, både vad gäller möjligheten att få avdrag såsom för reparationer och vad gäller investeringskostnaderna för moms etcetera. Domen har mål nummer 5047-19, Kammarrätten i Göteborg.

Asylboende blev momspliktigt

Skatterättsnämnden meddelande den 29 januari 2020 ett förhandsbesked där ett asylboende bedöms som momspliktigt. Hyrestiderna är 6 månader med förlängning och viss sluttid i september 2020. Boendet (ABT-anläggningsboende tillfälligt) anser nämnden vara momspliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet. Skatterättsnämndens avgörande är väldigt viktigt och principiellt intressant för aktörer och fastighetsägare som driver eller planerar liknande verksamheter, innefattande företagshotell etcetera. Avgörandet är överklagat av Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen har nu att ta ställning till ärendet. Länk till avgörandet finns här: SRN.

Vinstdelning eller omsättning KB

Skatterättsnämnden meddelande den 28 januari 2020 ett förhandsbesked i frågan om delägarna i ett KB fått utdelning eller det har varit fråga om att delägarna tillhandahållit momspliktiga tjänster till KB:t. Skatterättsnämnden har gått igenom delägarnas kommanditbolagsavtal. Skatterättsnämnden anser att innebörden av avtalet är att delägarna tillhandahåller KB:t tandläkartjänster ”mot en ersättning på årsbasis, som beräknas med utgångspunkt i delägarnas arbetsinsatser och respektive kliniks resultat under året. Detta medför att det föreligger ett ömsesidigt utbyte av prestationer och ett enligt nämndens mening tillräckligt direkt samband mellan dessa för att det ska bli fråga om en omsättning i mervärdesskattehänseende”. Skatterättsnämnden anser därför att det inte är fråga om en vinstdelning i förhållande till insats i KB:t utan om en omsättning. Är det fråga om en omsättning som är momspliktig, ska den självfallet i tillämpliga fall momsbeläggas. Länk till avgörandet finns här: SRN.

Moms på individuellt mätt el och vatten

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 december 2019 en dom där domstolen bedömde om det ska läggas moms på hyresvärds/bostadsrättsförenings tillhandahållande av el och vatten som debiteras efter uppmätt individuell förbrukning. Domstolen kom fram till att det ska läggas moms på sådan debitering. Länk till avgörandet finns här: HFD. Frågan om ingående moms kan dras av för inköp av mätutrustning för de individuella mätningen lämnade Högsta förvaltningsdomstolen till Skatterättsnämnden att avgöra och vi får se vad nämnden kommer fram till.

Aktivitetsbaserade arbetsplatser

Skatterättsnämnden meddelade den 12 november 2019 ett förhandsbesked för ett Co-Workingbolag som planerar att tillhandahålla icke exklusiva aktivitetsbaserade arbetsplatser tillsammans med annan service. Skatterättsnämnden anser att Co-Workingbolaget då hyr ut lokal och att det inte huvudsakligen är fråga om någon annan typ av tjänst. Eftersom Skatterättsnämnden anser att det är fråga om lokaluthyrning ställer det till med momsproblem för Co-Workingbolaget. Som vi har förstått det, får avgörandet följden att Co-Workingbolaget inte kan momsa sina ytor. Skatterättsnämndens besked är överklagat av Skatteverket och vi hoppas nu att Högsta förvaltningsdomstolen ändrar svaret. Här finns länk till avgörandet: SRN.

Nya ränteavdrags-begränsningsreglerna

Skatterättsnämnden meddelade den 10 april 2019 ett avgörande gällande tillämpningen av de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna, i del som gäller de så kallade riktade reglerna. Ett investmentföretag, som kan komma att inte vara i skatteposition bland annat på grund av tidigare skattemässiga underskott, vill låna ut medel till ett dotterbolag där dotterbolaget indirekt via ett helägt företag ska köpa aktier i ett utomstående bolag för de lånade medlen. Dotterbolaget ska betala ränta till investmentföretaget. Investmentföretaget kommer totalt sett att ha lånat in mer pengar från extern part, än vad investmentbolaget kommer att låna ut till dotterföretaget. Den externa upplåningen för bolagsgemenskapen överstiger med andra ord den interna utlåningen. Investmentbolag har en särskild situation på flera olika sätt och speciella skatteregler finns för investmentföretag. Substansrabatten påverkar investmentföretagens val av finansieringsform. Substansrabatten medför att investmentföretagen drivs mot att finansiera sina behov av pengar med lån. Att ta in pengar på annat sätt, exempelvis genom nyemission, blir på grund av substansrabatten svårt. Substansrabatten medför att aktieägartillskott inte blir ett reellt alternativ till lån från investmentbolaget till dess dotterbolag, då investmentbolaget tar in pengar utifrån genom lån. Frågan i ärendet är om dotterbolaget får avdrag för sina räntekostnader som dotterbolaget betalar till investmentföretaget på grund av lånet. Skatterättsnämnden svarar:

Skatterättsnämnden hänvisar resonemangsvis till förarbetsuttalanden och citerar ur dem: ”… med hänsyn till effekterna av den s.k. substansrabatten, så bör den omständigheten att ett investmentföretag har skulder till externa parter som överstiger de fordringar som investmentföretaget har på sina intresseföretag utgöra en presumtion för att det huvudsakliga skälet för att skuldförhållandet har uppkommit inte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån (prop. 2017/18:245 s.189).”

Skatterättsnämnden konstaterar sedan ”att en förutsättning för ansökan är att den externa upplåningen överstiger den interna utlåningen. Det innebär att det finns en presumtion för att skuldförhållandet inte uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. …

Även om skuldförhållandet kan medföra en väsentlig skatteförmån för intresse­gemenskapen kan det enligt Skatterättsnämndens mening inte uteslutande eller så gott som uteslutande anses ha uppkommit av det skälet.

Situationen är därför inte sådan att den kan anses utgöra ett missbruksfall av det slag reglerna är till för att förhindra. Den ovan nämnda presumtionen är således inte bruten och Bolaget ska därför inte vägras avdrag för räntor med hänvisning till 24 kap. 18 § andra stycket IL.”

Det är svårt att förutse vilka konsekvenser detta avgörande kommer att få. Det är väldigt specifikt, det gäller ett investmentföretag. Man skulle kanske kunna tro att fallet indikerar att de nya riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna kommer att tillämpas mildare än de som fanns före 2019. Skatterättsnämndens avgörande är överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen av Skatteverket. Länk till avgörandet finns här: SRN.

Welcome to Stensvik & Partners. By using this website you consent to our usage of cookies. For more info about how we use cookies and how we process personally identifiable data read our Privacy Policy here.  Read more