Ur Dagens Industri, 29 april 2010
”Skattebetalarna ska betala rätt skatt – inte så mycket skatt som möjligt – det måste vara den nya generaldirektörens främsta mål.”
Skatteverket beslutar ofta om sena ändringar av skatt och tar ut skatte tillägg trots att det inte är möjligt att bevisa att den skattskyldige har lämnat en oriktig uppgift. Det är en felaktig tillämpning av gällande regelverk.
Anstånd med att betala skatten ska ges vid överklagande till domstol om det är tveksamt om besluter är riktigt. Men det är Skatteverkets handläggare, ofta samma som har fattat beslutet om skatten, som i första hand bestämmer om anstånd ska ges. Sannolikheten är dock liten att denna handläggare tvekar om riktigheten i beslutet.
Ett nekat anstånd får i många fall till följd att företaget går i konkurs innan domstol bedömt Skatteverkets beslut.
Domstolen ska noga pröva varje bevis och motivera hur beviset värderats. Ett problem är att domstolarna i sina domar sällan berättar hur bevisningen har prövats och värderats annat än med en hänvisning till Skatteverkets beslut.
Genom knapphändiga domar legitimerar domstolarna Skatteverkets ofta felaktiga tillämpning av gällande bevisregler. Skulle domstolarna ta allvarligt på sin skyldighet att motivera domarna skulle Skatteverket tvingas precisera vilka bevis som åberopas och vad det vill visa med varje bevis.
Dagens svepande hänvisningar till telefonsamtal med påstådda vittnen och övrigtmaterial i Skatteverkets utredning skulle då undvikas. Den skattskyldiga kan inte försvara sig mot oprecisa påståenden från Skatteverket. Genom att höja kraven på bevisprecisering skulle domstolarna bidra till att främja rättssäkerheten.
Skatteverket har betydande maktmedel till sitt förfogande, men tillämpar inte alltid regelverket på ett ansvarsfullt och rättssäkert sätt. Skatteverket ska använda sig av samma bevisvärderingsprinciper som en dom stol. Redan i samband med att utred ning görs ska Skatte verket bedöma om befintlig bevis ning når upp till den nivå som krävs i gällande regelverk.
Det skulle vara bättre att hellre fria än fälla vid tveksamma bevislägen. Konsekvenserna av Skatteverkets förhållningssätt är ofta konkurser och förlorade arbetstillfällen.
En utredning har nyligen sett över regelverket och lämnat en del intressanta förslag.
Det finns inga lagregler som kan ändra på den kultur som genomsyrar Skatteverket. Det måste till en genomgripande attitydförändring. En tidigare generaldirektör prioriterade för några årtionden sedan informationen till allmänheten. Insatsen blev mycket lyckosam.
En förändrad kultur som går ut på att skattebetalarna ska betala rätt skatt – inte så mycket skatt som möjligt – det måste vara den nytillträdda generaldirektörens främsta mål för Skatteverket. Att med alla medel söka för ändra attityden hos handläggarna så att de känner att ”rätt skatt” är målet för deras arbete, är en svår uppgift och en stor utmaning, men är alldeles säkert möjlig.
Att lyckas med denna förändring skulle vara en stor samhällsvinst, såväl ur nationalekonomiskt hänseende som ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Detta, Ingemar Hansson, måste vara något för Dig att ta tag i som nytillträdd generaldirektör för Skatteverket.
Leonie Selting, advokat, Advokatfirman Leonie Selting